En vikingahistoria

Corabia

Helge Hudingsbane och Sigrun

Helge var son till Sigmund och Borghild. Endast femton år gammal hämnar han sin fader genom att dräpa Hunding, saxarnas konung och därvid förvärva sig binamnet Hundingsbane. Helge fortsätter med krigiska dåd och en dag, när han står ombord sitt långskepp, får han besök av valkyrian Sigrun. Sigrun kan rida genom luften och över haven och känner till alla hans stordåd. Hon omfamnar och kysser honom, han blir omedelbart förälskad.

Sigruns fader, Högne, kung av Östergötland, har hunnit lova bort henne till Hödbrådd, son till kung Granmar av Södermanland. Helge samlar ihop en styrka vid Brändö och färdas till Granmars rike. Det utspelas ett stort slag som resulterar i att Helge återfår sin älskade och återvänder hem. På sin hemresa har han även Dag, den enda överlevare av kung Granmars släkt. Dag svär trohetsed till Helge. Sigrun och Helge viger sig och skaffar sig flera söner.

Dag får ingen ro, för att hedern kräver hämnd gentemot faderns baneman. Oden lånar honom ett spjut, som han genomborrar Helge med. Sedan går han till Sigrun för att beklaga sorgen. Då förbannar hon honom med denna galder: Må vinden mojna när du stiger på ett skepp, må hästarna inte bära dig vid jakt och ditt svärd inte skada någon annan än dig själv. Du skall fly in i skogen och hädanefter leva på as. Sedan begravde hon Helge i ett gravkummel.

En kväll berättar någon för Sigrun att man hade sett Helge rida runt sitt eget kummel, så Sigrun går dit för att få se honom. Helge dyker upp med håret täckt av frost, kroppen smutsig av blod och händerna våta av alla tårar han fällt efter sin älskade kvinna. De två delar de en skön natt tillsammans vid gravhögen. Innan dagen gryr, måste Helge dra sig tillbaka till Valhall medan Sigrun återvänder hem. Hela resten av sitt liv tillbringade hon med att vänta på att Helge skulle återvända ännu en gång vid gravkumlet.

Lämna en kommentar